Nat Finkelstein at the Idea Generation Gallery

Jag och Louis virrade sömniga runt på Brick Lane i söndags och råkade ramla på den här utställningen på vägen hem.

Nat Finkelstein är en känd fotojournalist som dokumenterade Andy Warhols Factory och ett urval av hans bilder ställs ut på det här lilla galleriet till den 14 Februari. Mina favoriter var de av Warhols musa Edie Sedgwick.

Här ligger det.

Närmaste tunnelbana är Old Street och Liverpool Street.

Måndag till fredag 10 - 17
Lördag & söndag 12 - 17

Postern kommer från deras hemsida.

Det är vackert du ändå.

Såhär ser skridskoåkning vid the National History Museum ut från ett bussfönster (rinken är tyvärr stängd nu för i England börjar våren i Februari, det ni :)).

Paper Cinema

Paper Cinema är magiskt. Jag gick på en av deras första föreställningar förra året och blevt helt hänförd. Vi kom in en vacker gammal biosalong med röda rangliga sammetssäten och framför oss fanns det endast en scen med ett piano, en bioduk och ett bord med en projektor och några pappersdockor på. Av enbart detta skapade de en otroligt fin föreställning där vi forslades igenom en saga av bilder och musik.

Nästa föreställning är den 27 Feb. Mer info hittar ni här.

Foodlab

Igår insåg jag hur bra det kan vara ibland med kompisar som tvingar en upp ur sängen klockan ett på söndagseftermiddagen och drar med en till italienska cafér där borden dingnar av bakverk, mini-pizzor och vackra frukter.

Foodlab ligger på Essex Road nära Angel tube station. Det ägs av en vacker italienska som ibland verkar lite stressad men som verkligen kan det där med mat. Priserna är helt okej, om inte något billigare än många andra ställen. Jag åt kakan ovan med en kopp Earl Grey till och det gick på £4,50 (ca 45 kr).

På toaletten har de en sån där rörelsekänslig lampa så om man är sitter stilla alltför länge blir det helt kolsvart där inne. Helt onödigt vetande egentligen eftersom det är bara att skaka lite på sig så tänds lampan igen. Oj, oj alla dessa nymodigheter.

Charity Shops

Lite varstans i London finns det små affärer som kallas "charity shops". De är deras version av Myrorna men de varierar väldigt när det kommer till utbud. Myrorna är riktigt trendigt jämfört med dessa små skräpbodar (jag går alltid och suckar och stönar och dreglar när jag går till Myrorna i Stockholm och gråter också alltid en skvätt över alla fina möbler som jag inte kan få ner i resväskan).

Men det är inte bara skräp man hittar, ibland skymtar man nåt där bland allt loppbitet och alla fula damkläder från 2001 och så brister man ut i en liten glädjedans när man inser att kristallvasen på hyllen bara kostar £2 (ca 22 kr). Det hände mig en gång men tråkigt nog låg vasen tio minuter senare i miljoner små bitar på trottoaren. Det kan vara bra att kolla om påsen är hel.

Charity shops finns ju lite överallt och jag har långtifrån varit i alla (fast pinsamt många) men jag skulle rekommendera att åka till Golders Green där det finns runt fem stycken på samma gata. På West End lane i West Hampstead kryllar det också av dom.

Ack om det ändå fanns kullar i Victoria Park...

Då skulle jag svischa fram på en pulka just nu och sen skulle jag pulsa bort till Victoria Village med gummistövlarna fyllda med snö och med kinder kalla och rosigt röda.

Om jag var sugen på öl eller cider (och det inte var alltför tidigt på dagen :)) skulle jag gå till Royal Inn on the park som är en gammal pub med högt i tak och en stor uteservering på sommaren.

The Fish House som ligger ett stenkast längre bort gör grym fish & chips. Även jag som inte är ett stort fan av denna engelska husmanskost äter mer än gärna här. Det är lite lyxigare än vanligt men helt okej priser. Runt £6 (ca 65 kr) om jag inte minns fel.

Om jag istället skulle känna för att dricka te ur antika koppar och äta kakor från små vackra fat skulle jag gå till Loafing som ligger lite länge bort på Lauriston Road, precis i hörnet vid Victoria Park Road.

Ridley Road Market

Färgglatt med en hint av fisklukt. Så skulle jag vilja beskriva Ridley Road Market. Marknaden är öppen alla dagar förutom söndag men det är oftast som vildast på fredagar och lördagar. Säljarna ropar efter en från sina stånd och köttbitar trängs med silvriga fiskkroppar. Om man inte känner sig hungrig efter sånt så finns det också en massa krimskrams och tyger och en hel del kastruller och stekpannor.

Jag tycker att det är kul att gå in i Dalston Mill Fabrics (73 Ridley Road) där väggarna är täckta med tyger i all världens färger. Eller varför inte köpa lite spetsgardiner som alla engelsmän älskar att ha hängades i fönsterna. Görs det på rätt sätt (alltså inte på det typiskt engelska viset:)) så kan det bli riktigt snyggt och retro.

Här ligger Ridley Road.

The Last Tuesday Society

På väg hem från Vyner Street hittade jag det här galleriet/affären. Fyllt med uppstoppade djur och vackra tavlor var det. Och glada människor. Definitivt värt ett besök. Läs mer på the Last Tuesday Society's hemsida.

Här ligger det.

Vyner Street

Den första torsdagen varje månad vaknar alla små gömda gallerier i östra London till liv och öppnar sina dörrar för allmänheten. Lite varstans kan man hitta gator fyllda med människor, konst och billigt gratis vin. Jag brukar gå till Vyner Street som bara ligger en liten promenad från mitt hus. Där finns det ett tiotal gallerier med allt från fotografier till tavlor och installationer.

Efter att man har överdoserat på konst är det trevligt att gå till puben the Victory som ligger på samma gata. Denna kyliga kväll var det lite tommare på gatan än det brukar vara på sommaren då folk står ute och dricker och pratar, men inne på gallerierna var det helt fullsmockat med människor. Nästan för fullt för att man ens skulle kunna se vad som hängde på väggarna. Lukten av mulled wine (jag skulle kunna säga glögg men glögg är mycket godare) letade sig runt i rummen och månen lyste klart på himlen. Bättre torsdagsnöje får man leta efter.

Här ligger Vyner Street.