torsdag 19 november 2009

Baksidor.



London är ju inte bara fina marknader och gröna parker. Stora delar av stan består av asfalt och cigarettfimpar. Tomma ölburkar och sorgsna hjärtan.

Människor som borde bo i en skog eller vid ett hav men som stannar kvar i en kvävande storstads ensamhet.

Så många som inte passar in.

En sån längtan efter att synas att man gör vadsomhelst. Ger upp allt och alla som betyder något för en cool kall yta. Darrande själar bakom hårda blickar.

Bortglömda barn. Inga regler. Ingen som bryr sig om de kommer hem.

Äckliga blickar och tutande bilar. Kvinnoförtryck.

Stress, irritation och ändlösa människohav.

Tänk och ändå är det så bra.

2 kommentarer:

  1. Schizofrent med andra ord. Du skriver bra och tar intressanta och vackra bilder

    SvaraRadera
  2. Det är paradoxerna, kontrasterna och motsatserna som gör livet...tycker jag. Det fula liksom förstärker det vackra. LOVE!!!!

    SvaraRadera